Veckans pepp: Deus Ex

På fredag är det dags. Då släpps ett av årets fetaste spel: Deus Ex Human Revolution. Det ursprungliga Deus Ex hyllas bland annat för att det var tidigt ute med att erbjuda fler än en väg genom varje bana, för sin feta stämning och story. Själv minns jag mest att spelet var skitsvårt på ett sätt som moderna spel inte kan erbjuda. Första gången jag spelade spelet inte bara fastnade jag, utan DOG, under spelets tutorial-del. Eller ja – dog är väl att ta i. Man var nämligen odödlig. Däremot var det fullt möjligt för fiende-robotarna att skjuta sönder varje led i stackars JC Dentons kropp, vilket de gladeligen gjorde. Så där låg jag och krälade, utan möjlighet att ta mig över minsta ojämnhet i marken (för att till exempel klättra upp för en trappa), utan möjlighet att starta om från senaste checkpoint (för jag var ju inte riktigt död) och med en skitstor robot som gång på gång stampade mig i huvudet. Det är klart att man blir hooked när ens första upplevelse bjuder på allt det här.

Med i förbeställningspaketet till Human Revolution följer spelets soundtrack på separat cd. Perfekt när du spelar valfritt framtidsrollspel om cybernetik och smutstiga rännstenspunkare. Min gissning är att det inte blir mycket skolarbete gjort under nästa vecka. Istället kommer jag utforska varje polygon i betongen med knäckta ben och blod strömmande ur näsan; inramad av stämningsfulla miljöer och en fantastisk story som det kommer ta mig löjligt lång tid att ta del av.

Det kommer vara fett värt.

Podcast: Master Plan

Master Plan är en podcast av Ryan Macklin. Han är Production Manager på Evil Hat Productions. Spelföretaget som ligger bakom utgivningen av en mängd FATE-baserade spel som Diaspora, Spirit of the Century och Dresden Files. Men också de ännu mer indiefokuserade spelen Don’t Rest Your Head och A Penny For My Thoughts. Podcasten är numera nerlagd men de 54 avsnitten som kom ut är alla värda att lyssna på. Fokus för podcasten är spelmekaniker och hur rollspel fungerar och konstrueras. Målsättningen för Ryan Macklin är att alla ska kunna skapa sina egna rollspel, den skaparkraften finns inom oss alla.

Varje avsnitt fokuserar på en typ av spelmekanik, exempelvis Setting Design, Pacing Mechanis, Text Presentation samtidigt som podcasten också bjuder på intervjuer med en mängd rollspelskändisar inom rollspelsvärlden. En podcast som verkligen bubblar av inspiration om man vill skapa sitt eget rollspel.

Ladda ner podcasten via iTunes eller webbplatsen. Numera kan man också följa Ryan Macklin via hans blogg.

Kvinnliga omslag

I DN kultur (2011-08-13 sid 2) kan man läsa om att män läser för lite skönlitteratur. När män väl väljer att läsa, handlar det om historiska romaner, faktaböcker eller böcker och krig och vapen. Tokmaskulint, helt enkelt.

För att locka de gäckande kunderna, jobbar många bokförlag med manliga omslag. Sådana omslag kan till exempel föreställa

  • vapen
  • explosioner
  • muskler & tatueringar
  • ss-soldater

För rollspelsvärlden gäller det omvända läsarförhållandet. Här är majoriteten av läsarna män, men (alltså?) omslagen pryds av vapen och ss-soldater. Smart, eller dumt? Just rollspelsomslagen har blivit häftigt debatterade, till exempel här och här. Om vi ska använda oss av samma logik som pocketförlagen, borde rollspel försöka ha kvinnliga omslag för att locka det täcka könet att spendera pengar. Men hur ser ett sådant ut? Finns det något kvinnligt rollspelsomslag?

Stockholms spelkonvent 2011

Arrangera spelkonvent i Stockholm verkar inte vara det allra lättaste. Man kan fråga sig varför? Borde det inte vara enklare att arrangera ett stort spelevenemang i en så pass stor stad? Tydligen är det svårt och Stockholms spelkonvent har haft en brokig historia. En av mina första konventsupplevelser var under det allra sista StockCon 5, som arrangerades på Östra Real i Stockholm. Det innehöll många ingredienser som jag sedan kom att stötta på under mina senare konventsupplevelser.

Men det som finns kvar allra längst i minnet är den kontroversiella Nanür, en konventstidning som vågade kritisera och vara roliga. Problemet var att det gjordes på andras bekostnad och i en så liten miljö, där problemen för konventet redan var stora, då fungerade varken ironi eller humoristisk kritik. Det slutade med att Nanür och dess redaktion blev utkastade från konventet. Tidningen skapades av redaktionen från fanzinet Runan. Man kan kort läsa om händelse på deras webbplats.

Vidare till modern tid, återigen finns ett konvent i Stockholm. Stockholms spelkonvent har funnits sedan 2005 och precis som förra året kommer konventet äga rum i lokalen Hangaren på Subtopia. En avsevärd promenad från Albys tunnelbanestation, jag säger avsevärd för att vi var på väg att vända förra året innan vi hittade konventet bakom en gallergrind. När man väl hade hittat dit visade det sig att lokalen var väldigt funktionsduglig. Konventet har i många år försökt att profilera sig som något ambitiöst och annorlunda, en prisutdelningen (en slags rollspelens Oscar) och seminarier.

Men vårt bestående intryck var att varje år känns som konventets första, man tar sig liksom inte upp ur uppstartsträsket. Allt var ju trots detta inte så dåligt 2010 utan det var ett lagom stort konvent som på det hela taget kändes lyckat. Man har slutat byta lokal, man har kvar sitt datum. Men varför organiserar man sig inte eller marknadsför sitt konvent i tid? Ur ett rollspelsperspektiv undrar jag varför man exkluderat rollspel ur reklamen i senaste Fenix och ersatt med konventsleveling? Vad är det någon slags ny version av Relationstabellen?

Hur kommer det sig att man inte uppdaterat sin webbplats med någon ny information alls förrän slutet på juli? Varför finns det just nu bara finns tre arrangemang utannonserade med en och halv månad kvar? Jag tror verkligen på Stockholms spelkonvent men det måste till stabilitet och ett större förtroende för konventet om den ska överleva detta decennium. Men än är det inte försent, jag vet inte hur det ser gällande arrangemang, men att droppa förbi Subtopia i september bör vara alla rollspelande stockholmares skyldighet. Vi får se om jag lever som jag lär.

Stockholms spelkonvent äger rum 16-18 september i lokalen Hangaren på Subtopia. Läs mer på webbplatsen.

Magic 2012: Confessions of a dopefiend

Jag har spelat Magic sen mitt förra blogginlägg och det är som att gå på ett nytt och fräscht knark; alltså det är lite som när man var tonåring och förälskad på det där känslospektret som dör i ens själ åren efter gymnasiet. Magic har lagt sig som en färgad film över mina glasögon, förvandlat dem till solbrillorna i They Live. Jag ser allt på nytt, hela världen har manakostnader, tappas ur och det gäller att ha card advantage.

Det är som jag föreställer mig att det var under LSD vågen i LA, fast med rakare jeans.

Dock finns det en baksida, av smuts och självförakt. En känsla av att jag svikt ungdomens stolthet och ideal för att gotta ner mig i något sjukt och vidrigt.

Så länge vi var några polare som satt och nördade tillsammans så kunde jag rationalisera bort allt. Vi bara gjorde nått spårat tillsammans, det vara inte så farligt egentligen. Vi var ju inte såna nördar som man såg ner på vid varje LinCon och besök på Absolut Spel under 90 talet (man var tvungen att tränga sig förbi spelborden där kort och figurspelsnördarna trängdes för att komma till butiksdelen på A-Spel).

Men sen kom det krypande. Jag yrkade på att vi skulle spela sealed, bara för att få en ursäkt att köpa fler boosters. Jag beställde en display på postorder, så att inte ens de som jobbar på Dragons Lair skulle veta att jag satt hemma och drog rares i min ensamhet. När jag nyss var hemma hos mina föräldrar i en vecka så blev abstinensen så stor att jag köpte en commander-lek, trots att jag varken känner någon som spelar commander eller egentligen begriper vad formatet går ut på.

På lördag är det Sealed-turnering på Dragons Lair. Det är det enda formatet jag skulle kunna ha någon chans i, efter som man får kort på plats och alltså inte behöver äga varje bra kort som någonsin tryckts (alt bara från de senaste två åren). Det finns ett problem, och det är att jag jobbar på lördag. Först funderade jag på om jag kunde ljuga om ett läkarbesök, men det är ju på en lördag. Sen funderade jag på att sjukanmäla mig, men efter som jag inte kan ljuga så faller dan planen också.

Jag kommer alltså tigga om att få ledigt. För att få nöjet att svettas över spelkort i en källare. Jag är 29 år gammal.

Den 12 augusti så släpps två nya event lekar! En utmärkt inkörsport som är legal i standard ett bra tag framöver. Lekarna är dyrare än introlekarna men innehåller klart bättre och dyrare kort. Välj mellan en svart lek med livsugande vampyrer eller en blå lek med kontrollkort och illusioner.

Descent blir mindre, Dune blir Twilight Imperium

GenCon 2011erbjöd framförallt nyheter från Fantasy Flight Games som inte slutade med att annonsera sina Star Wars spel, de berättar också att det kommer en ny version av deras klassiska dungeon crawler Descent: Journeys in the Dark av Kevin Wilson. Denna gång blir lådan i mer hanterbar storlek istället, mer fördjupade utveckling av yrken, nya monster m.m. Om man inte har tid att spela rollspel, ett problem jag tror är större än vad vi vill se, menar jag att Descent kan vara ett bra substitut.

En annan nyhet är att det klassiska brädspelet Dune som varit out of print i en evighet nu kommer i en ny upplaga men med ett reviderat tema. Spelet kommer nämligen utspela sig i samma värld som rymdhärskarimperiespelet Twilight Imperium. Brädspelet kommer heta Rex. Det känns väl ändå lite B att spela på Arrakis men ändå inte göra det? Jag är tveksam. Spelet är dock ännu inte utannonserat och finns inte ens på Boardgamegeek.

Läs mer om ny upplagan av Descent på FFGs webbplats eller se ett fotografi på omslaget av Rex.

Podcast: Narrative Control

Narrative Control är en podcast om rollspel, som leds av Sean Nittner och Eric Fattig. Varje avsnitt behandlar olika typer av ämnen inom rollspel, där de två värdarna, plus gäster, diskuterar sina egna erfarenheter och upplevelser vid spelbordet. Det intressanta med podcasten är att den inte diskuterar spelkonstruktion utan istället tar upp det sociala spelet vid bordet. Det ger en tips och idéer hur ens nästa spelmöte kan bli roligare och bättre. Exempel på ämnen som diskuterats är Player vs. Player, Apocalypse World, Player’s Sacred Cows, Player Trust och Mad Props.

Det finns hittills 66 avsnitt att  ladda ner och lyssna på antingen via iTunes eller deras webbplats. 

 

Star Wars återuppstår hos FFG


Star Wars licensen har nu hittat en ny ägare, nämligen Fantasy Flight Games. Det är inte speciellt förvånande då de gjort sig kände på att göra just detta. Den senaste licensen de fick under sina armar var Sagan om Ringen. Samtidigt som de har hanterar licenser från Warhammer och Lovecraft-världen och Det kommer producera ett samarbetskortspel baserat på de tre första filmerna, ett X-Wing vs. TIE fighter spel där man köper miniatyrer och slåss mot varandra. De utlovar också ytterligare kort- och brädspel under de kommande månaderna tillsammans med hör och häpna ett rollspel!

Vi kan troligen vänta oss något i stil med det system som använts till Warhammer Fantasy 4ed. Det innebär massor ut av kort, special förmågor, och snygga illustrationer, troligen också en hög med specialgjorda tärningar. Redaktionen har blandade åsikter om Fantasy Flight Games och deras licensprodukter, personligen menar jag att det idag inte finns något spelbolag som skulle lyckas med att hantera Star Wars-licensen bättre än dem. De har visat gång på gång att de kan skapa spel utifrån licenser som känns fyllda av den känslan som originalprodukten.

Jag rekommenderar er också att läsa artikeln om brädspelet Doom, där Olav menar att Fantasy Flight Games är “…som en golvbrunnen i rollspelsvärldens offentliga duschrum – ett svart hål som långsamt sörplar in döda licenser..”. Vad tror ni? Jag tror det kommer bli bra.

Läs mer om nyheten på Fantasy Flights webbplats.
http://www.fantasyflightgames.com/edge_news.asp?eidn=2528

Legend släpps 2012!


Mylingspel gick precis ut i dagarna med nyheten att de kommer att släppa rollspelet Legend som är i slutfasen av produktionen. Spelets författare David Bergqvist och Terje Nordin låg senast bakom Sägen, nyligen utgivet av Västerås Stift. Rollspelet kommer bli en vidarutveckling av Sägen och kommer därför troligen också utgå samma spelsystem där spelet utgår från handlingskort och en kamp mellan krafter liknande, ying och yang. 

Spelsystemet med handlingskort har tidigare använts i den norska Itras by. Utgivningen kommer ske enligt ransommetoden, du får vid köpet spelet som PDF och en tryckt bok när tillräckligt många har bokat. Spännande att denna metod för första gången använts på den svenska rollspelsmarknaden och vi får hoppas på att se Legend redan i vår!

Boningen har sedan tidigare diskuterat Sägen och Itras by.

Sommarboken: Gainea

Enligt gamla testamentet skapades världen av en hämndgirig gubbe. Tänk om det inte var så. Tänk om den istället hade blivit skapad av ett suget fruntimmer. Hur hade allt sett ut då?

Utifrån den premissen tar berättelsen om Gainea avstamp. Gudinnan Un vaknar upp ur en fantastisk dröm och skapar sin värld till drömmens avbild. Till skillnad från JHWH börjar hon inte med ljus och mörker, eller vatten och land, utan skapar helt sonika sig själv till en ganska het kvinna och en spegel som hon kan spegla sina ganska heta behag i. Därefter bär det av. På en eftermiddags läsning hinner vi vara med om världens skapelse, dess stundande undergång, en del magi och omotiverad nakenhet samt ett stort trollkrig som tårtan på moset.

Författaren lovar, på hederligt fantasy-manér, minst tio böcker i sviten. Dessutom är ett rollspel på väg om allt går enligt planerna. Det är lite svindlande att tänka på allt som kommer hinnas med i de tio böckerna, om de övriga är tillnärmelsevis lika vittfamnande som den här.

Gaineas stora svaghet är språket. Texten saknar tyvärr helt metaforer och poetiska bilder, ja kanske adjektiv i största allmänhet. Efter en timmes läsning slås jag av att jag inte vet hur något, eller någon ser ut. Istället fylls sidorna av märkliga design-kommentarer:

In vände sig hastigt om och riktade sin stav mot rösten, beredd att skicka energi genom den om det skulle krävas. Staven var ett användbart verktyg och den hjälpte In att fokusera attackerande magi. Hon kunde visserligen göra det även utan staven, men den gjorde det lättare när hon var tvungen att reagera snabbt. Den gjorde att hon inte behövde vara lika klart fokuserad för att lyckas (sid. 109).

Att läsa boken blir lite som att titta på någon av Simandls Czechsploitation-filmer med kommentatorspåret gående. På gott och ont känns det verkligen som att det är just en gammal rollspelare som skrivit Gainea. In är en höglevel-wizard, hon är bra på anfallsmagi och har en stav med enchantment (+5). Ungefär. Den uppenbara fördelen är att det utlovade rollspelet känns väldigt nära till hands.

Boken rymmer förstås en del bra idéer. Ett exempel är den själavandring som är central för boken. De dödas själar blandas likt SVJs drömmar, så att alla nu levande varelser har små brottstycken av alla dödas själar i sig. Dessutom kan mäktiga individer äta andras själar, och därigenom börja plågas av deras minnen.

Dessvärre skäms de bra idéerna av ett bristande språk, och många dåliga designbeslut. Förhoppningsvis blir nästa bok mer fokuserad, mindre kommenterande och mer målande.