Category: Krönika

Människan och vidundret

"I am a servant of Schengen, wielder of the flame of Anor. You shall not pass! The dark fire will not avail you, flame of Udûn. Go back to Africa!"

Medeltidsveckan är slut. Jag var inte där. Men från bekantas statusuppdateringar verkar veckan ha kretsat runt könsdelar – ett glädjeämne lika gammalt som livet själv. Man får anta att de var Off Live när de uppdaterade. Själv har jag bara varit på medeltidsveckan en gång, och då av misstag. Det enda minne jag har av spektaklet var att vi stod och glodde på några stackare på ett torg. Vi väntade på att de skulle göra något spexigt. De väntade på att få helstekt vildsvin. Gemensamt var att vi alla verkade vänta förgäves.

Några som däremot var på medeltidsveckan var KD. Uppenbarligen gillade de vad de såg, för snart kom en debattartikel om att rollspel också är kultur. ”Vi kristdemokratiska riskdagsledamöter menar att brädspel och lajv är kulturformer som förtjänar mer än en axelryckning eller ett överseende leende.”(AB 2010-08-11) Lösningen på problemet är att åsiktseliten (tidningar m.m.) bör recensera rollspel och lajv och att biblioteken bör ha brädspel till utlåning. Liknande tankar förs ofta fram på forumet, och på piruett.se. Och för hobbyn skulle det naturligtvis vara ett stort lyft. Inte minst för att utgivare som brottas med liten upplaga skulle få en försäljnings-explosion om bara några bibliotek köpte in deras spel.

För ett mänskligare Sverige!

Samtidigt som medeltidsveckan pågick offentliggjorde KD också sina valaffischer. Årets motto är att kämpa för ökad mänsklighet. Detta lovvärda initiativ består inte i att försöka rannsaka våra inre – sånt kan vänta. Istället måste vi fokusera på de yttre hoten mot vår mänsklighet. Göran Hägglund tronar stolt och trotsig jämte olika utomeuropeiska vilddjur. Äntligen en politiker som tar tag i schakal-problematiken! Som slåss för verklighetens folk – för mänskligheten. Till sin hjälp har Hägglund sina kompisar i gillet ”Allians för mänskligheten” som han kan kalla samman när de ger sig in i farliga instanser som Almedalsveckan. Även fast de har hållit samman i fyra år är det inte alltid lätt. Vissa i Hägglunds gamla gille ”sifomätningen” har KOS på honom nu. Då är det bra att vara flera.

Hägglund är trots allt fortfarande low-level. Han tröskar runt kring Degerfors. Försvarar pensionärer och farmar strutsar. Bufflarna äter upp mina pelargoner! Slay 100 to gain wand of righteousness. Accept/decline. Det är ett pissigt jobb, men det är bara att härda ut. I fjärran hägrar episka strider mot the Big Five, och ännu senare – på epic – mot trollocker, muslimer och andra bestialiska folk.

Som tur är finns junta. Där får alla vara statsminister.

MJB – en tillbakablick

Mitt första minne av MJB var att sidan var obligatoriskt svart, med sjuka färger i texten, samt de två brinnande facklorna. Sen minns jag att vi snodde allt material som fanns på hela internet, vilket gjorde att vi redan samma dag hade tio hatbrev och ett förnedringsbrev.

På den tiden var det lite värre med hatbrev, för Schulman var inte född och internet-rage hade liksom inte tagit fart. Dessutom hade vi Gibson färskt i minnet, och var livrädda för vad andra – med större kunskap – kunde göra på internet. Till en del var denna rädsla ganska befogad: ett spamprogram kunde lätt förstöra en hel dags 28.8 surfande. Dessutom kostade uppkoppling nära nog en krona minuten under kontorstider, så fiender kunde vara dyrköpta.

Samtidigt var förnedrings-mailet nästan värre. Här gjorde någon, vars ärliga arbete vi stulit, sig lustig över att den enda artikel vi inte stulit från internet (utan från DoD 91 – gissningsvis) hette “Skellett”.

Som freudianska barn tog vi denna aggression, internaliserade och vände den. Efter bara någon månad av ivrigt mIRQ (#rollspel) hade sidan slutat vara ett offer. Nu jagade vi istället folk som kopierade av oss, av varandra eller sig själva. Vår inkvisitoriska nit gjorde att vi förbjöd material som låg på andra sidor.  Och vid den tiden delade de flesta sidor material med varandra. Men inte vi. Eller nja, i ärlighetens namn så hade vi faktiskt en delad artikel, men den var skriven av Krister Sundelin och vi hade inte riktigt mod nog att säga att han fick ta bort den från sin egen sida eller dra. Där någonstans låg gränsen för hur True man kunde vara…

Nu har Johan skrivit en utförlig nostalgitripp, som mer i detalj förklarar hur det gick till.

Så här i efterhand kan vi konstatera att Boningen aldrig har sett så bra ut som den gjorde cirka år 2000. Värt att notera är att detsamma gäller för www.rollspel.nu (lång laddningstid). Passa på att blicka tillbaka på en gyllende tid.

Glasspaus

Rollspelandet och brädspelandet inom Boningen har gått ned på sommartempo och detta gör sig väl synligt även på bloggen.
Varför då kan läsaren fråga sig?
Att inte sitta inne och spela utan i stället var ute och semestra bland verklighetens folk borde ge minst lika många nya intryck att skiva intressant material av som den otroliga mängd förströelse våren har bjudit på (att vi har tex inte skrivit något western relaterat efter att fått smak för sand, hästar och revolvrar i Red Dead Redemption ännu slår till och med oss som konstigt).

Att åka utomlands, bada i sjöar och vattendrag, grilla halloumi, dricka parköl och ägna sig andra utomhusrelaterade sysslor borde väll vara mer inspirerande än något nytt eurogame eller någon av Mark Turpster Turpins alla blandade podcasts?

Kanske kommer vi skriva en längre kubb-guide, en gör din egen marinad händelsetabell eller släppa ett helt nytt rollspel vilket folk beskriver som lika delar KULT och Pripps Blå reklam om andan faller på och eftermiddagsglassen ter sig osannolikt osmaklig.

Vilka spel spelar ni på sommaren?

/Jocke